Stilla ord

Nu kommer avundsjukan pluppa upp, något som sticker lite i ögonen. Något som jag tycker att jag själv tycker att jag borde kunna ändra på, men vet dock inte hur.

Finns en del saker som jag blir avundsjuk på, som jag egentligen inte borde bli tycker jag. Tänkte göra en liten lista på saker som jag blir avundsjuk på.

Folk som reser – Då tänker jag på att andra kan göra en eller flera resor runt om i världen. Något som jag inte har möjlighet till olika orsaker.

Folk som har en specialitet – Då tänker jag på folk som är duktiga på något, och andra ser upp till det. Så som tex att vara duktig på att sjunga, något hantverk. Själv så är jag bara medelmåttig som mest på olika saker och ting om jag bemästrar det.

Hår – Har drömt om att ha långt, tjock och fint hår i många år. Som växer som ogräs. Själv så har jag bara hår till strax nedför axlarna som är tunt och och som ser slitet ut. Håret växer knappt något alls.

Självförtroende och självkänsla – Många som blandar ihop dessa två saker, det gör även jag. Men tycker att dom hänger ihop ganska mycket. Men när jag kollar runt så ser jag andra som har gott om dessa två saker. Mitt egna är kanske inte på botten, men inte långt ifrån botten.

Vänner – Vänner är något som jag knappt har. Mycket beror säkert på att jag har svårt att lita på andra, så att jag inte vågar lita på andra och har svårt att släppa in andra. Sen så har jag inte modet att vara social bland andra på fritiden. Nu när jag är vuxen så vet jag inte hur jag ska hitta vänner.

Familj – Något som jag känner att jag saknar mellan varven. De enda familje medlemmarna som jag har daglig kontakt med är sambon och mina barn. Resten har jag liten eller noll kontakt med. Har familjemedlemmar som jag inte har träffat på ca 30 år.

Finns så mycket mer som jag blir avundsjuk på. Men det är inte varje dag som jag lider av det. Men ibland så pluppar svartsjukan upp, och jag ibland så känns det som jag står utanför samhället och ser hur bra andra har det. I det läget så känns allting så himla tungt, ångesten kickar in. I det läget så vet jag inte hur jag ska ta mig ur den spiralen som bara går neråt.

Jag vill inte känna svartsjukan. Jag vill må bra. Men jag vet inte hur jag ska komma till den vägen.